Dags att gå vidare...

Jag avundas människor som kan gå vidare, sådana som säger ”Tack för kaffet, det var skoj så länge det varade men nu är det dags för mig att gå” oavsett i vilket sammanhang.
På kort tid har två personer på firman bestämt sig just för det. Att gå vidare. Under de år jag har varit anställd har det kommit och gått fler människor än jag kan minnas.
Långt ifrån alla lämnar något tomrum efter sig, men de som gör det lämnar efter sig ett väldigt stort och ekande tomrum i form av saknad.
Jag har jobbat ganska länge på samma företag och bekräftat för mig själv och för min omgivning att jag troligtvis gör någonting rätt. Ändå har jag från tid till annan naturligtvis också funderat på att tacka för kaffet. Vissa tider mer och vissa tider mindre, allt beroende på den aktuella dagsformen. Det är därför av högsta vikt att man får det stöd och den coachning man behöver och att focus ligger på rätt saker.
Frågan är om det är så annorlunda och så mycket bättre någon annanstans? Förmodligen har man samma krav på prestation, en snarlik lön och ungefär samma villkor. Är verkligen gräset så mycket grönare på andra sidan? Troligtvis inte. Oavsett om man arbetat 1, 5 eller 10 år innan man byter jobb, hamnar man alltid längst ner inom den nya organisationen och får bygga upp relationer och kontaktvägar internt och externt hos sin nya arbetsgivare. Man får bevisa att man duger men det är nog just det som lockar och är själva utmaningen. Vissa dagar kan vara helt fantastiska när man har ett flyt i allt man gör och andra dagar kan man vara skitless på både kollegor, chefer, kunder och jobbet i sig. Då är det hög tid att gå vidare, kanske i dag blir en sådan dag……