Dilemma...

Ibland får man ett s.k dilemma. För alla Er som inte är så bevandrade i det svenska språket innebär det att man egentligen vill eller borde göra en sak men låter bli för att det gynnar en själv. Jag har ett dilemma, för lilla F vill galet gärna ha ett husdjur. Helst en häst. En brun häst med vit bläs och en man som hon kan fläta. Om hon inte får en häst kan hon tänka sig en katt men då skall det vara en Siames eller en Ragdoll.
I våras lovade jag att hon skulle få ett akvarium när hon fyllde år i augusti. Snart är det december och hon har fortfarande inte fått något akvarium. Hon har inte fått någon häst eller Siames heller för den delen.
Högst upp på hennes önskelista inför jul står ett husdjur. Enligt lilla F har alla hennes klasskamrater husdjur och hon är typ den enda som är utan. Alla hennes vänner förefaller ha ett stuteri med varmblodshästar, en egen kennel eller idkar uppfödning av raskatter. Då får jag lite dåligt samvete och drabbas av ett dilemma. Självfallet vill jag att hon skall få ett husdjur, å andra sidan vet jag att man blir väldigt uppbunden och begränsad.
I veckan såg hon ett barnprogram där de testade och betygsatte olika husdjur som katt, hund och hamster. Katt fick bara en 3:a så nu är även hamster ett alternativ (trots att den fick sämst betyg i kategorin gosvänlighet för att man tydligen lätt kan mosa hamstern om man är för närgången) Hamster går fetbort, men själv är jag faktiskt lite sugen på en katt. Jag har haft katt tidigare, men i dag förefaller hela husdjurs grejen vara väldigt komplicerad
Senast jag var på Maxi och handlade hade de byggt om butiken och jag hamnade, plötsligt och något förvånad, på husdjursavdelningen. Vilket utbud! Jag häpnade över alla tuggben, 10 olika sorters kattsand, olika varianter av mat, för den friska hunden och den dräktiga kaninen. Det fanns till och med mjölkersättning för nyfödda kattungar. Kändes som att man behöver vara dietist för friidrottslandslaget för att klara av att ha husdjur…..