Tjockångest...

Oj, vad mycket det har varit i helgen. I lördags träffade jag en tjej som vi kan kalla Britta och som hade svår tjockångest. Det skulle hon tydligen lösa med någon ny smart diet som gick ut på att hon bara åt en sorts mat om dagen. På måndagar skulle hon t.ex äta 2 kilo kött och inget annat, tisdagar bara 3 kg rotfrukter, sedan 2 kilo ägg osv. Hon förstod inte ironin när jag påtalade att ketchupdagen nog skulle bli jobbig för henne.
I fredags var jag på en halvlång AW och träffade en annan tjej jag inte sett på länge. Vi kan kalla henne Maria och hon har minsann inga anlag för tjockångest. Hon skulle kunna sondmata sig själv med friterad klyftpotatis från Hallandsåsen utan att gå upp i vikt. Det beror på att hon med jämna mellanrum drar på sig ett par kameltå hotpants och sockiplast. För med jämna mellanrum är hon nämligen med i studsmatte EM trots att hon inte är någon ungdom längre, har en låsning i ryggen och en skrynklig panna. Hur som helst pratar hon flytande katalanska och är grym på både tumbling, fristående och som sagt studsmatta så det var grymt kul att träffa henne. Medan jag promenerade hemåt på lördagsmorgonen, under det att jag hetsåt fyra cheeseburgare, blev tydligen också en av mina kollegor misshandlad utanför Locatelli. Trökigt!
När jag kommit hem höll jag på att låsa in mig på toaletten och inte kunna ta mig ut efter att ha borstat tänderna. Väl i säng påstod stora S att jag snarkade och gnisslade tänder som en jävla psykopat hela natten. Jag brukar snarka när jag druckit alkohol och tyckte därför hon skulle vara tacksam för att jag inte är någon sängvätare längre. Borde kanske skaffa en bettskena för annars kommer mina tänder att se ut som knallpulverskott. Har i och för sig redan haft det, men den tuggade jag sönder….