Jag har aldrig varit i Australien. Jag skulle gärna vilja åka dit. Trots att Australien är en kontinent enbart befolkad av världens giftigaste ormar, världens farligaste spindlar och världens elakaste av allting, som ättlingar till engelska tjuvar & mördare. I haven utanför Australien simmar giftiga havsormar, kubmaneter och en jävla massa hajar.
Australien är också känt för kängurur, koalor, värmeböljor och de stora skogsbränderna. Hade turen att träffa en kvinna som kunde berätta om hur just de stora skogsbränderna nyligen påverkat Australiens artrika djurliv.
Fick lära mig att luften fullkomligt dallrar av oljan från eukalyptusträden. Koalabjörnarna lever i träden och deras pälsar är fluffiga, tjocka och helt indränkta i oljan. I naturens kretslopp ingår att skogen med jämna mellanrum börjar brinna. Då exploderar koalabjörnarna och de brinner som facklor. Poff. För det är naturens lag. Jag började fnittra där jag satt mitt i mot henne. Jag vet inte varför. Det ju rätt sorgligt med koalabjörnar som exploderar.
Fick också lära mig att koalabjörnar är solitärer, de bor en och en i var sitt träd. När koalahonan är brunstig och vill ligga utsöndrar hon en doft. Koalahannen i trädet bredvid tänker ”mums” och klättrar ner för att ställa sig vid foten av honträdet. Då blir honan fullkomligt vettskrämd och börjar klättra uppåt. Och hanen följer efter. När honan är högst upp kan hon välja –antingen låta sig våldtas eller kasta sig ner mot en säker död.
I ungefär hälften av fallen väljer hon tydligen att begå självmord.
Jag har inte ofredat en enda koalahona i hela mitt liv och tycker naturens kretslopp är ganska grymt…
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar