Lagstiftare...

Det är sällan jag blir upprörd över vare sig vår egen eller andra länders lagstiftning.
När Saudiarabien undersöker möjligheten att få en man förlamad genom att skära av nervbanorna i ryggen, så är det deras uråldriga lagstiftning, ”ett öga för ett öga” som tillämpas. Vi i Sverige kan bara reagera genom att förfasas över ett sådant barbariskt land.
När Sakindeh snart skall stenas i Iran är det på samma sätt. En uråldrig lagstiftning som tillämpas medan vi ”i den civiliserade” delen av världen förfasas och skriver på protestlistor.
Många svenskar har uppfattningen om att brottspåföljden i Sverige alltför mild och mjäkig även om jag är övertygad om att jag skulle bli helt knäpp av att bli inlåst i flera år. Och därefter ha vissa problem att komma tillbaka ut i det normala arbetslivet.
Alla brottslingar ser skumma ut i tidningarna och på Efterlyst. Kanske ser de skumma ut för att de suttit i finkan. En del behöver dock inte sitta i finkan utan får spela teater för att återanpassa sig till det vanliga livet. Tror de verkligen att man blir rehabiliterad av att spela teater? Kanske är det inte rehabiliteringen som är själva straffet utan det är teatern som är straffet. Stämpling till mord = 6 månader i en Lars Norén pjäs, ett halvår med en ångestladdad Reine Brynolfsson skall nog lära dem. Mord blir tufft, förmodligen livstid i en Kristina Lugn pjäs eller 14 år i en Eva Rydberg buskis. Undrar om de förfasas i Iran och Saudiarabien över de svenska lagstiftarna….