Grispojkar...

Det finns de som påstår att sanningen och kloka ord bara kommer från barn och alkisar.
Kvällen tillbringade jag på Liseberg eller Jul på Liseberg om man så vill. Redan när man skulle köpa åkpass kom jag på att jag hade tagit på mig för lite kläder och att det därför skulle bli en kall kväll. Efter obetydligt mer än 400 spänn på diverse hjul och prickskytte kom vi fram till skulpturerna och isbaren, men när Liseberg skall ha 70 spänn i inträde, 160 spänn för ett åkpass och sedan 165 spänn för att titta in i isbaren spelar det ingen roll att det ingår en 4 cl drink. Även om vi vunnit två chokladrullar så stoppar festen där om Ni förstår vad jag menar.
Efter att ha åkt de flesta attraktioner 6 gånger var det dags för lite kultur. Nordens Ark hade nämligen kört dit ett sällskap utrotningshotade djur. Nu var det självklart inga vilda, farliga eller på annat sätt exotiska djur. Det var ett par höns. (Orusthönor om jag minns rätt) Gotlandskanin, några får och getter. Det är ganska svårt att förklara för kidz att det faktiskt finns hönor som är utrotningshotade. Det fanns några Lindhultsgrisar också med fin, tvåfärgad päls och en ovanligt lång knorr som mest liknade en svans. Lilla F påstod med bestämdhet att färgteckningen var en typisk ”skäck” färg så jag vågade inte säga emot. I stället sa jag: -Tänk vilka goda kotletter de här grisarna skulle bli. Genast fick jag en förebrående min och en reptilsnabb utläggning om att man minsann inte kunde äta upp dem för de var ”utrotade” och de enda som fanns kvar i hela världen var de 5 stackarna som gick runt i stian på Liseberg. Jag blev alldeles tyst. Det blev lilla F också. För med darr på rösten slog det henne plötsligt att alla de fem grisar kanske var killar…