Det bor en liten copywriter inom oss alla. Lilla F är, precis som sin pappa, road av kul ord. Just nu förbereder hon sig inför jul genom att det mesta skall rimmas på hela tiden.
De bästa rimmen tycker hon blir när det är något ord som hon egentligen inte får eller bör säga är med. Gärna ett svär- eller snuskord. Pumpa-Rumpa, Kille-Pille, Hit-Skit, Dippa-Snippa, Dopp-Snopp, Banken-Fanken. Ja, Ni fattar vad jag menar. Än så länge är hon, som tur är, dålig på rim till; Hitta, men när hon får till ett bra rim får hon alltid ett bubblade litet fnisser. En annan sak hon fått för sig, är att skriva små lappar som hon lägger lite här och var eller helt sonika smyger ner i en kavajficka. När man minst anar det kan man hitta en skrynklig lapp, gärna på ett rosa papper och gärna med en ponny eller ett hjärta dit kluddat. Det tycker jag är mysigt. Att hon sedan skriver som kråka är en annan femma. Vissa gånger kan hon inte ens själv läsa vad hon skrivit vilket i huvudsak beror på bokstävernas utseende och ordens avstavningar.
Skall man vara krass skriver jag inte heller så snyggt längre. Jag skriver nästan aldrig för hand utan 95% av allt jag skriver, skriver jag på datorn. Det är synd. Det är fint med en bra handstil. Senast jag fyllde år hade hon skrivit kortet själv och då gick det att läsa rimmet;
När pappa Fyler åR, ja då ska det bli tåta
Många, mÅnga pack-
et han får fast inte nån vårtA
Tilsamans blir vi ett oslagbart tim För
oscar, mamma, du och jag Är bara veldikt bra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar