Ok...

Ända sedan Gustav Vasa och hans dalkarlar slog ner det stora bondeupproret på Avenyn och bildade Göteborg 1356 har staden varit känd för Liseberg, sin lyteskomik och det rika skaldjursbeståndet i skärgården.
Man skulle därför förvänta sig att mina tinor var fulla av hummer. Man tycker att det, efter 8 dagar i vattnet, borde kunnat förirra sig in en endaste liten svart hummer. Det hade det också! En ynka meshummer, som dessutom hade fräckheten att ha en klump med rom under stjärten låg förskräckt i en av tinorna. Tror inte den var rädd för all tång och alla manettrådar, utan skälet till rädslan var dess sällskap som bestod av mängder med krabba. Gårdagens resultat blev alltså; 1 liten rombärande hona som återsattes och ett 20 tal krabbor. Snark! Jävla norrmänn som fiskat ut hela västerhavet! Återigen tackade jag min lyckliga stjärna för att jag inte livnär mig som hummerfiskare. Det var i alla fall en fantastisk höstdag, helt vindstilla och spegelblankt vatten. Det känns lite vemodigt att jag skall ta upp lillbåten den siste oktober, men en säsong på 6 månader får nog anses som ok……