Grov lögn...

Efter mycket värkande och funderande fick familjen i helgen en ny medlem. Som bekant har jag under en längre tid diskuterat kattägande men i helgen tog mina argument slut. Mitt beslut togs, som så ofta, helt emotionellt baserat på ett telefonsamtal, två mail och två suddiga bilder från en iPhone. Efter lite förhandlande var vi överens och mot en extra bunt sedlar, större än dem med en litterär flata som Selma Lagerlöf på, skulle hon även levereras till Göteborg. Mycket ståndsmässigt, i en Porsche 997 cab, anlände i lördags en liten blågrå Russian Blue hona, från Örebro.
I fredags hade jag varit ute för att inhandla alla de diverse saker man behöver som nybliven kattägare. Jag förundrades över utbudet av kattlådor och valde till slut en Italiensk designad modell med tak och inbyggt kolfilter som matchar det ena badrummet. Efter att ha passerat hylla efter hylla med kattmat, med varierande innehåll och namn, gick även det inköpet bra. Trots att jag inte har i närheten samma kunskaper som Anna Skipper, om vad som är nyttig och mest lämplig diet för en kattunge, är jag övertygad om att valet blev rätt då kilopriset motsvarade färsk svensk fläskfilé. Kvar att göra är själva dopceremonin där stavningen och uttalet ställer till det. Lurar på Mace, Maze, Maicy, Maisy, Macie men vi får se vad det blir till slut.
Ett rationellt sätt att försvara mitt inköp är att katter är väldigt smarta och enkla husdjur, visa dem bara kattlådan så sköter de resten själva. Inte som korkad hundvalp som måste ledas ut för att göra nummer ett. Enda smolket i glädjebägaren var att den skenheliga spikmatte Messias jag köpte henne av lovade mig att hon inte tigger vid matbordet, vilket dock visade sig vara en grov lögn…….