Engagemang...

I går hörde jag på nyheterna att svenskarna blir allt ovilligare att engagera sig i olika undersökningar vilket inte är bra för SCB´s statistik. Vårt engagemang för olika hjälpinsatser minskar också. Det är bara de yngre i samhället som förefaller orka engaera sig, förmodligen därför att de fortfarande tror att de kan gapa, skrika och bestämma så att alla andra dansar efter deras pipa medan de själva står i centrum och håller i taktpinnen. Själv tycker engagemang bara är till för att man skall få lite mindre dåligt samvete över att bo i ett välfärdssamhälle.
Röda Korset kör en kampanj- Alkolås till alla bilar i Angola! Folk skänker en miljard, Bengt Westerberg tar sin del, Angolas alla fem bilar får alkolås, Jubel!
Ett annat scenario är att 3 miljoner containrar med alkolås proppar igen flygplatsen i Kampala och en lokal krigsherre snor alltihop för att sedan sälja det till nåt skumrask företag och köper JAS-plan och bomber för pengarna. Så brukar det alltid bli med Sveriges hjälpinsatser, bistånd och engagemang. Vi gör mer skada än nytta när vi skall hjälpa till. Vi är som berusade elefanter som raglar omkring i en porslinsaffär och krossar allt, bara för att ”man kunde inte bara sitta hemma och se det på TV utan man måste göra nåt…” Stäng av TV´n, lägg dig på spikmattan och somna in för det är det bästa du kan göra för världen........