Otålig..

En del saker kan jag tröttna på väldigt snabbt men en del saker gör jag bara för att glädja andra.
Lilla F har tjatat så in i helvete om att hon vill fiska. Jag tycker inte det är speciellt kul att fiska, för jag är väldigt otålig. I måndags skulle vi ändå ut och fiska så jag röjde ut halva källaren för att leta efter några dörjar, givetvis var det helt utan framgång. Blev skitirriterad, så på vägen till båten köpte jag två havsfiskespön med ABU rullar för typ hur mycket pengar som helst. En kompis hade sagt att man bör agna kroken med något som fiskar gillar så jag köpte lite blåmusslor. Min kompis sa också att kattmat var ett hett tips för att locka till sig fisk. Man hackar massa hål i en burk med kattmat och hänger den under båten så luktar det mumma för alla makrillar och torskar.
Lilla F tyckte det var vansinnigt roligt att fiska med en kattmatsburk och skulle dra upp den slabbiga burken i båten varannan minut, liksom för att kolla om några fiskar hade ätit av den. Men det hade de inte. Själv satt jag i solen med ett av mina nya dyra spön, agnat med 10 musslor och diskuterade med en tandlös 6 åring om vilken den farligaste fisken som nappade skulle kunna vara. Jag sa fjärsing. Hon sa elektrisk ål.
Efter en halvtimme tröttnade hon och ville åka hem. Otålighet är nämligen ärftligt. Inte en fisk hade vi fått och inte ett enda nafsande på krokarna hade vi känt men det berodde säkert bara på att fiskar tycker råa, nätade musslor är bättre än ICA-handlarnas kokta blåmusslor i spad. Eller också för att fiskar inte gillar Whiskas köttiga bitar i gelé med kyckling och laxsmak……