Vissa saker är förbjudna och tabubelagda. Det är sådana saker som man aldrig skall göra.
I går trotsade jag mitt bättre vetande och gjorde något förbjudet ändå. Efter ett trevligt midsommarfirande kom jag, med en begynnande huvudvärk och lätt bakis, på den eminenta idén att tillbringa eftermiddagen på Liseberg. Innerst inne visste jag att Liseberg enbart kan besökas i april alternativt i september för vid alla andra tidpunkter där i mellan är det så svårt mycket folk.
Eftermiddagen liknade en charterresa med köer över allt. Från 20 minuters köande bara för att komma in till köande vid varenda attraktion. Vart jag än såg fanns flockar av Batistini shorts från Dressman och min blick drogs som i trans ner till otaliga mängder sandaler med bleka sommar fötter, ovårdade tånaglar och hälsprickor djupa som Grand Canyon i. Luften vibrerade av främmande tungomål. Bräkig skånska och småländska skrek ut tillrättavisningar till trötta kids att de minsann skulle skratta och inte göra grimaser när deras bakfulla föräldrar tog kort.
När jag efter 6 timmar och en tusenlapp fattigare lämnade nöjesparken tänkte jag på att man alltid skall lyssna till sitt bättre vetande. Jag var trött och längtade hem där jag skulle frossa på de 2 rullarna med Center jag vunnit efter att ha spelat för obetydligt mer än 200 spänn.
I kväll väntar AC/DC och det finns nog ny risk för både köer & hälsprickor……
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar