Vem är jag att döma...

I det vackra välfärdslandet Sverige, där både landet och dess invånare är bäst på det mesta, finns det många fattiga och hemlösa. Man ser dem överallt och varje dag. Just i dag såg jag en uteliggare som satt och läste i snålblåsten utanför Nordstan. Alla hans tillhörigheter låg i påsar och bylten framför honom, säkert 10 påsar. Sönderrivna påsar av papp och plast. Kläderna var bara trasor, han var skäggig och luktade ofräscht. Det jag hajade till över var hans val av litteratur. Han läste nämligen en bok som hette Economic Science och hade en bunt med Veckans Affärer bredvid sig. Världen är mer komplex än man tror. Han hade kanske bara satt sig och läsa i väntan på att få sig en ansiktsbehandling. Vad vet jag? Han skulle kanske in till Hotell Europas SPA avdelning, få luta sig tillbaka i en stol medan avslappnade musik strömmar ut ur högtalarna. Hans fårade och orakade ansikte skulle bli ångbehandlat, peelat och masserat med dyrbara krämer. Han skulle kanske strax få en våtvarm handduk över ansiktet och det sista han hör, innan han slumrar till, är att musiken nu består av ett sällskap buddistiska munkar som handlöst kastar sig mot en bergsvägg, medan deras fruar gnisslar tänder i takt och slungar mjölkfyllda komagar på varandra. Som sagt, vad vet jag och vem är jag att döma…