Vän...

Jag har en hel del kompisar men få riktiga vänner. En vän är mer än en kompis, för en vän är en person som kan se rätt i genom en annan människa och sedan ändå uppskatta och tycka om en för den man är. Har en vän som jag gjorde precis allting med för länge sedan. De senaste åren har vi bara träffats vid enstaka tillfällen för min vän bor inte här så vi hörs bara i telefon. I går fick jag ett samtal. Det var min vän som ringde från en flygplats. Min vän skulle vidare till USA och vi snackade bort en timma för min vän skulle separera. Trots att vi hörs av så sällan kändes det typ som att det var i går vi snackade.

I veckan talade jag med en annan vän, en vän som jag tidigare umgicks rätt mycket med men som också flyttade. I bland hörs vi av ofta och i bland blir det mer sporadiskt. Givetvis beroende på hur det ser ut i våra, många gånger, stressade liv. Min vän lät glad, för min vän hade träffat någon och den här gången var det allvar. Jag har hört min vän säga det förut, och jag hoppas verkligen att det stämmer för det är min vän värd. Min vän har lika höga krav på sig själv som på andra och en förmåga att bara dra om saker och ting inte känns rätt. En del skulle säga att min vän snabbt tröttnar men jag ser det i stället som en avundsvärd förmåga.

Nämnde för min vän att vi hörs av allt mer sällan och att vi glider isär, men min vän sa att det är något som aldrig kommer att hända. Jag hoppas inte min vän är diplomat utan att det verkligen stämmer. Det kanske är så med vänner, att även om man sällan hörs av, så känns det ändå alltid lättsamt, bekvämt och naturligt när man väl gör det. Man typ skärper till sig för på något underligt sätt känner man dem väldigt väl. Vänner skall man vara rädd om, för av vänner blir man rik. Jag blir alltid glad av att tala med mina vänner, även om de har en tendens att flytta..…